Mathildas reflektioner

Mathildas reflektioner om Storyline: 

Då vi påbörjade kursen ’’Hållbar förskola i en global värld’’ och fick reda på att vi skulle arbeta med något som kallas för Storyline, hade jag ingen aning om vad det var för någonting eller vad det innebar. Bara namnet var helt nytt för mig, men jag kunde anta att det handlade om att vi skulle arbeta utifrån en saga eftersom det är den svenska översättningen av Story. Det var till stor hjälp att läsa runt på sidan www.storyline.se, där all information om vad Storyline innebär finns och även hur man arbetar med det. Då jag läste informationen där fick jag stora förhoppningar då jag tyckte att det lät som ett roligt och intressant sätt att lära barnen på, samtidigt som det kändes roligt att ha det som ett grupparbete. I vårt Storylinearbete har vi arbetat med hållbar utveckling med fokus på återvinning och återbruk.

Genom Storyline är det barnen som äger arbetet, och det innebär att det är ett bra sätt för att arbeta med barnens inflytande i förskolan. Vid fokus på hållbar utveckling får barnen som Björklund (2014) framhäver arbeta med demokrati som även är en grundsten för hållbar utveckling, demokrati innebär inte bara att rösta utan även att få känna sig och vara delaktig. Likaväl om fokus i vår Storyline låg på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, anser jag att den sociala dimensionen får stor del även den genom detta arbetssätt. Barnen får lära sig att lyssna på varandra, respektera varandra och varandras åsikter och låta alla få vara delaktiga i arbetet och i hur arbetsprocessen ska komma framåt. Detta kan bland annat kopplas till detta mål ifrån förskolans läroplan ’’ Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar’’ (Skolverket, 2016).

Vid planeringen av vår Storyline använde vi oss utav en planeringsmall (hämtad från storyline.se) som vi fyllde i. Då planeringsmallen var ifylld var arbetsprocessen lättöverskådlig och den röda tråden blev tydlig. Med hjälp av att man följer en röd tråd får arbetet ett sammanhang, vilket kan göra det lättare för barnen att följa med i lärprocessen. Eftersom Storyline ska ha utgångspunkt i barnens tankar och funderingar, det är barnen som ska äga arbetet, så får barnen möjlighet att själva lösa de problem och liknande som de ställs inför. Engdahl et.al. (2012) menar på att genom att barnen får göra sina röster hörda om sådant som sker i deras vardag kan de få förståelse och betydande kunskap. Barnens egna tankar och reflektioner blir därmed tydligt synliga och barnen får möjlighet att påverka arbetet i den riktigt som de vill. I läroplanen finns ett mål som lyder: ’’Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation’’ (Skolverket, 2016), vilket man genom att arbeta med Storyline får med. Eftersom vi utförde denna Storyline själva och inte med barngrupp blev det en liten utmaning att försöka tänka i de spår som vi antog att barnen kunde göra. Det är som Björklund (2014) beskriver lätt att vi pedagoger förbiser vikten av att inte bara lära ut kunskap som är känd utan att vi även behöver arbeta med den okända kunskapen som innebär att vi i förväg inte bestämt det som vi vill att barnen ska lära sig. Det är därför viktigt att man som pedagog är medveten om sitt eget förhållningssätt, och att man vid Storylinearbetet tillåter barnen att få vara de som är ägare av arbetet och kunskapen.

Största delen av Storyline anser jag som positiv. Något som skulle kunna ses som lite problematiskt hade varit om barnen inte hade kommit med några idéer eller lösningar för att föra arbetet framåt, vilket är vad just Storylinearbetet går ut på. Dock känns det ganska otroligt om inget barn hade haft någonting att komma med, men skulle detta ske hade man som pedagog fått gå in och försöka hjälpa barnen på traven utan att vara för styrande. Det som jag överlag anser vara det mest positiva med detta sätt att arbeta är att det är roligt samtidigt som barnen får lära, vilket är vad förskolans verksamhet ska gå ut på. Jag vill själv ta med mig den kunskap och de erfarenheter som jag har av Storyline för att använda mig av detta i min kommande yrkesutövning.

Referenslista
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling - är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. I [Elektronisk]. Hämtad 2017-01-10 från http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98, Reviderad 2016. Hämtad 2017-01-10, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

http://www.storyline.se