Händelse 6

Vår storyline avslutas med att vi får ett besök av kommunens miljösamordnare. Enligt www.storyline.se kan man exempelvis bjuda in någon som är expert på ett visst område för att avsluta sitt arbete.
Vi tar farväl av Rock, Stoney, skogen och dess övriga invånare. Även här beskriver www.storyline.se viktigheten av att göra ett tydligt avslut för sin storyline så att barnen kan ta farväl av sina karaktärer.

Aktivitet del 1:
Vi samlar hela barngruppen och miljösamordnaren visar bilder, filmer och berättar för oss om återvinning och vad som händer med vårt skräp efter att det hamnat på återvinningsstationen. Barnen får ställa frågor till miljösamordnaren. I händelse 3 fick barnen själva fundera över vad som händer med skräpet. En viktig del i storylinearbetet är att barnen får ” möjlighet att först konstruera sina egna förklaringar innan man kontrollerar hur det förhåller sig i verkligheten.”(www.storyline.se, se länk http://storyline.se/om-storyline/, 2016).
Aktivitet del 2:
Vi samlar hela barngruppen och läser upp ett nytt mejl ifrån Rock och Stoney:


Hej alla barn! Vi hörde att ni har haft ett besök, vem var det? Vi är väldigt nyfikna på vad den personen berättade och vad ni fick lära er. 
Hälsningar Rock och Stoney.
 

Barnen berättar för Rock och Stoney vad de fått lära sig om återvinning, återbruk och om miljön. Eftersom att vi har en samling i helgrupp använder vi oss utav ett system, där talaren får hålla i ett föremål. Det är viktigt att alla får komma till tals och att vi får öva på att visa varandra respekt samtidigt som alla får bli delaktiga, göra sin röst hörd och uppleva sig som jämlika. Dessa aspekter är en del av ett demokratiskt arbetssätt. Vi ser här kopplingar till den sociala delen av hållbar utveckling och i enlighet med Björklund (2014) innefattar hållbar utveckling även att visa ömsesidig respekt för varandras åsikter och tankar.
Plötsligt får barnen ännu ett mejl från Rock och Stoney:

Hej alla barn!
Åh vad mycket spännande ni hade att berätta. Nu vet även vi vad som händer med skräpet och hur vi kan ta tillvara på det på ett bättre sätt. Vad viktigt det är att inte skräpa ner eftersom att det tar så lång tid för naturen att ta hand om och bryta ner vissa saker. Å tänk vad spännande att istället för att det trasiga glaset ligger i skogen och skräpar, istället kan förvandlas till en ny flaska. Tack för all kunskap och all hjälp som ni gett oss. Fågeln hälsar och tackar för de fina fågelmatarna som ni gjorde! Nu känner vi oss trygga inför framtiden med en ren och skräpfri natur. Ha det så bra, så kanske vi ses i framtiden!
Hälsningar Rock och Stoney!

Barnen säger hej då till sin skogsmiljö.

Ämnesintentioner: Lärande om återvinning och återbruk. Reflektion kring sitt eget lärande och turtagning.

Händelse 5

Händelse 5: Sista uppgrävningen av plankan 

Aktivitet:
Vi tar med barnen gruppvis och gräver upp vår planka en sista gång för utvärdering.

Vi tar upp vår nyckelfråga och reflekterar med barnen kring vad som har hänt med skräpet. Vi jämför tidigare hypoteser med resultatet och kommer fram till en slutsats. Endast bananskalet och kartongen har brutits ner. Barnens säger att de vill ta med sig plasten, glaset och konserven till återvinningsstationen för att slänga det där. Detta tolkar vi som att barnen kan ha fått en förståelse för vikten av att återvinna.

Ämnesintentioner: 
Lärande kring ett arbete med den naturvetenskapliga metoden. Ett lärande om en nedbrytningsprocess som vi kan koppla samman med ett mål ur förskolans läroplan som innebär att barnen ska få möjlighet till att utveckla förståelse för enkla kemiska processer (Skolverket, 2016). Vi kan även se inslag av lärande kring matematik och språkutveckling genom barnens reflektioner och diskussioner.

Händelse 4:

Aktivitet:

Vi läser upp ett nytt mejl ifrån Rock och Stoney.

”Hej alla barn!

Tack för att ni hjälpte oss med att ta bort skräpet. Nu känns allt mycket bättre! Vi kan ta oss fram i skogen utan att behöva vara rädda för att vi ska fastna och skada oss på en massa skräp. Detta gjorde ni bra! Hoppas att vi slipper detta problem i framtiden. Men vi har upptäckt att vår fågelvän har svårt att hitta mat. Vi skulle bli jätte glada om ni skulle vilja hjälpa vår vän. Hälsningar Rock och Stoney.”

Vi frågar barnen hur vi kan hjälpa fågeln med att hitta mat. Barnen ger förslag på att vi kan lägga ut mat i träden och på stenar och lägga ut rester.

Sedan frågar vi ”Vad äter en fågel?” Barnens förslag är bland annat bröd, fisk, frukt och frön.

Efter att vi har diskuterat en stund med barnen kommer de fram till att all mat inte får ligga på backen, för då kan katten äta upp det. De berättar att fåglar flyger och bor i träden så då måste vi hänga upp maten.

Tillsammans med barnen tillverkar vi en fågelmatare utav en mjölkkartong, detta för att ännu en gång visa på hur vi kan ta tillvara på material som går att återbruka. I rapporten Lärande för hållbar utveckling i praktiken beskrivs att det kan vara en fördel med att arbeta med ickekonventionellt material. Eftersom att fantasin och kreativiteten kan utmanas och ses med andra ögon, i jämförelse med konventionellt pysselmaterial (Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér, 2012). Barnen får sätta sin egen personliga prägel på fågelmataren utifrån det material som finns tillgängligt. Genom detta arbete får barnen samarbeta. Sedan placeras den i deras skogsmiljö. Barnen blir inspirerade och engagerade till att göra fler fågelmatare som de placerarar ute på gården. I enlighet med Björklund (2014) behöver vi uppmuntra till ett entreprenöriellt lärande, där barnens kreativa och idérika innovation får utrymme. Barnen omsätter sina idéer till handling när de själva kommer på att de kan mata våra fåglar ute på gården. 

Organisation: Vi arbetar i smågrupper.

Ämnesintentioner: Naturvetenskap genom att de får reflektera kring vad fåglar äter. Problemlösning, teknik och konstruktion vid fågelmatarbygget. Kreativitet genom att de bland annat får sätt sin egen prägel på fågelmataren. 

Händelse 3:

Aktivitet:

Vi läser upp ett nytt mejl ifrån Rock och Stoney.

Hej alla barn! Skräpet har inte försvunnit. Vi är fortfarande oroliga. Tänk om fler djur skadar sig. Vad ska vi göra!? Snälla hjälp oss. Hälsningar Rock och Stoney

Vi frågar barnen med vår nyckelfråga ” Hur kan vi ta hand om skräpet?”.

Barnen kommer med olika förslag:

”Vi plockar upp det”

”Vi städar”

Vi samlar upp skräpet och lägger det i påsar. Vi ställer ytterligare en fråga ”Vad gör vi med skräpet nu?”

Ett barn vill spara toarullen och göra en kikare. Ett annat barn säger att vi ska slänga det i soptunnan. Enligt Björklund (2014) kan barnens självförtroende stärkas genom om man som pedagog lyssnar till barnens idéer och bekräftar dem. Vi tar tillvara på barnens idéer men utvecklar deras befintliga kunskaper genom att vi berättar för barnen att man kan slänga skräpet på fler ställen än i förskolans soptunnor. Vi tar med dem till en återvinningsstation. På vägen till återvinningsstationen hittar barnen mer skräp som de vill ta med och slänga, även här uppmuntras deras idéer och engagemang. 

När vi kommer fram till återvinningsstationen får baren reflektera kring vad som ska slängas var. De upptäcker bilder på containrarna och sorterar därefter. Vi frågar barnen ”Vad tror ni kommer hända med skräpet nu?”

Här följer några exempel på barnens svar:

-          Sopgubben hämtar det

-          Man eldar upp det

-          Jag vet inte

-          Det finns en lucka under jorden som skräpet åker iväg på, och så försvinner det.

Organisation: Vi arbetar i smågrupper.

Ämnesintentioner: Genom att besöka återvinningsstationen får barnen upplevelser om hur man kan källsortera och ta hand om återvinningsmaterial, vilket vi anser är något som bidrar till att man sparar på jordens resurser. Här kan vi se kopplingar till det som Davis (2010, refererad i, Björklund, 2014) kallar för lärande för miljön, detta perspektiv framhäver vikten av människans roll i naturen och kan möjliggöra för engagemang till att vilja förändra för att bidra till en hållbar utveckling. Barnen får sortera skräpet vilket kan ses ur ett matematiskt och naturvetenskapligt perspektiv. Barnen ställs inför ett problem som de löser genom att plocka bort det. Eftersom att barnen uppmärksammade hur djuren tog skada av skräpet kan detta kopplas till att de visar ansvar och respekt för sin miljö och individerna i den. Detta är några utav läromålen ifrån förskolans läroplan (Skolverket, 2016).  

Händelse 2

Händelse 2:

Aktivitet:
Vi inleder med att dra bort filten och säger ” Oj vad har hänt i vår skog sen sist ”
Barnen säger att någon har kastat skräp, att några djur har fastat och skadat sig. Diskussionen fortsätter och vi funderar över vem som har lagt skräpet där. Barnen kommer fram till att det är människan.

Vi läser upp ett nytt mejl ifrån Rock och Stoney.
Hej alla barn! Tack för att ni gjorde ett hem till oss och fyllde det med nya vänner. Men det är något som inte riktigt stämmer. När vi vaknade var hela skogen full i skräp. Några av våra vänner sitter fast och är ledsna. Vad kommer nu hända om skräpet ska ligga kvar här? Försvinner det av sig själv? Vi är oroliga.
Hälsningar, Rock och Stoney 😊

Vi utgår ifrån vår nyckelfråga: Vad händer med skräpet om den får ligga kvar i miljön?
Barnen tror att den kommer att åka ner i jorden, regna eller blåsa bort. Vissa tror att någon måste plocka bort det.

Vi berättar för barnen att vi kan göra ett experiment för att ta reda på vad som händer med materialet om det får ligga kvar i naturen. Björklund (2014) påpekar att lärande för hållbar utveckling bör lämna plats för den okända kunskapen om vår miljö eftersom att detta kan leda till att vi ser världen på ett nytt sätt. Barnen får sätta fast varsitt material (se matrisen) och sedan gräver vi ner vår planka i den närliggande skogen. Vi arbetar utifrån den naturvetenskapliga metoden som beskrivs av Lättman-Masch, Wejdmark, Jacobsson, Persson och Ekblad (2014) där vi inleder med frågeställning, hypotes, försök, resultat och slutsats. Detta projekt kommer vi att arbeta med under en längre tid, där barnen periodvis får följa nedbrytningsprocessen. Vid slutet av vårt storyline arbete kommer barnen att få diskutera resultat och slutsats.

Här följer några exempel på barnens hypoteser: 1. Allt kommer försvinna. 2. Inget kommer försvinna. 3. Bananen och kartongen kommer försvinna. 4. Någon kommer gräva upp det.

Organisation: Vi arbetar i smågrupperna.

Ämnesintentioner: Barnen ställs inför ett problem som de får fundera kring. Vid arbetet med plankan får de bland annat träna på turtagning, samarbete och teknik (när de ska sätta fast föremålen). De får bekanta sig med den naturvetenskapliga metoden. Barnens språkutveckling stimuleras genom att vi introducerar nya begrepp.

Här har kreativiteten flödat! Vår skogsmiljö och dess invånare har kommit till liv. Så här såg skapande processen ut innan Rock och Stoney flyttade in.

Händelse 1

Händelse 1: Introduktion/skapande

Vi har valt att introducera detta projekt med hela barngruppen genom att visa ett mejl på en dator. Vi börjar med och ställa frågor till barnen för att ta reda på vad dom vet om ett mejl, exempelvis ställa frågor som: ’’Vet ni vad ett mejl är för någonting?’’. Tanken med att introducera genom ett mejl istället för ett brev är för att det ligger i framtiden, för att minska pappersförbrukningen vilket bidrar till mindre koldioxidutsläpp. Det blir mindre transporter med fordon samt att skövling av skog minskar. Mejl är något som står för hållbar utveckling anser vi. 

Mejlet som barnen får från Rock och Stoney:

Hej ni på förskolan Myran!

Vi är två stenar som heter Rock och Stoney. Vi är väldigt nyfikna av oss och tycker om att lära oss nya saker men vi har fått ett problem som vi behöver er hjälp med. Vi har gått vilse och känner oss ensamma, rädda och oroliga, vi hittar inte tillbaka till vår skog. Så vi undrar om ni kan hjälpa oss att skapa en ny skog som vi kan bo i. I vår gamla skog så hade vi många vänner och vi behöver även hjälp med att hitta nya vänner. Då skulle vi bli jätteglada!

Hälsningar,

Rock och Stoney

Aktivitet:
Efter att mejlet blivit läst så visar vi stommen till skogen som är en kartong.  Vi väljer att presentera kartongen genom att dra bort en överdragen filt från den. Detta gör vi för väcka barnens intresse och nyfikenhet på ett lustfullt sätt. Vi ska enligt förskolans läroplan sträva efter att baren ”utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Skolverket, s.9, 2016).

Utifrån barnens reflektioner och tankar så skapar barnen sin skog. De gör träd, sjö, moln, djur, sol etc. Genom detta arbete får barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" (Skolverket, s.10, 2016). 

När barnen får skapa sin egen miljö och flera olika karaktärer blir de mer engagerade eftersom det blir deras eget. En annan fördel är att barnen kan uttrycka åsikter som de kanske inte skulle våga annars. De får möjlighet att leva sig in och gå in och ut ur olika roller (www.storyline.se).

När barnen skapar sin miljö av återvinningsmaterial, så är våran intention att de får uppleva att det går att återbruka sånt som för många anses som skräp.  

Nyckelfrågor: Vad finns det i en skog? Vilka bor i skogen?

(Viktigt att alla barn får komma till tals och får känna att dem är delaktiga. Vi ska ha ett demokratiskt förhållningssätt.)

Organisation: Först i helgrupp sedan delar in barnen i mindre grupper för att underlätta skapandeprocessen.

Material: I förväg har vi pedagoger samlat på oss återvinningsmaterial som barnen ska få använda när dem skapar sin miljö. ( se exempel på matrisen)

Ämnesintentioner: Barnen får reflektera kring vad som finns i en skog vilket kan resultera i att de även får kunskaper inom specifika delar av naturvetenskap, exempelvis hur olika arter lever och ser ut. Vi introducerar dem får sådant som går att återbruka. Av skräp kan annat skapas bara fantasin och kreativiteten får flöda. Enligt en rapport ifrån WWF http://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf som behandlar en hållbar utveckling i förskolan  är det viktigt att vi redan i förskolan introducerar barnen för att vi behöver hushålla med naturens resurser. Vi konsumerar idag alltför mycket, detta bidrar till ekologiska fotavtryck. Dessa fotavtryck påverkar naturen negativt och dessa kan vi minska genom att använda oss utav återbruk. 

                                                        Rock och Stoney har flyttat in

Idag kör vi planeringsdag. Vi kommer att börja med att försöka färdigställa vår matris till vår storyline. Temat för vår storyline är Hållbar utveckling med fokus på återvinning och återbruk. Vi anser att detta är något som barnen själva kan vara med och påverka för att bidra till en hållbar utveckling. Att ta vara på skräpet genom att återanvända och återvinna är något som vi behöver bli medvetna om i tidig ålder. Enligt skräprapporten från Håll Sverige rent 2016  påverkar nedskräpning vår miljö negativt genom att den bland annat skadar miljön och djuren samt att det blir kostsamt för vårt samhälle. Dessutom blir det inte hållbart när vi slösar på våra resurser.

Vårt mål för dagen är att bearbeta hela storyline berättelsen, det vill säga att vi kommer att välja ut vilka händelser/aktiviteter som vi vill få med. Det är viktigt att vi inför varje aktivitet med barnen ser till så att det blir barnen som äger innehållet och att det är deras tankar och funderingar som styr processen framåt. I enlighet med förskolans läroplan ska verksamheten sträva efter att varje barn får möjlighet till att utveckla "sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande." (Skolverket, s.12, 2016).

Genom vårt arbete med storyline kommer vi att möjliggöra för  förståelse om vår miljö genom att arbeta med bland annat dessa mål :
"Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö"(Skolverket, s.7, 2016) samt utveckla "Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid."(Skolverket, s.7, 2016).

Tidigare imorse åkte jag till Ica och hämtade en kartong som kommer att förvandlas till en skogsmiljö.

Här är våran planeringsmatris:

Storyline- punkt	Nyckel- frågor	Aktivitet	Organisation	Material	Produkt	Ämnes intentioner
Händelse 1: Introduktion och skapande av skogsmiljön och dess invånare	Vad finns det i en skog? Vilka bor i skogen?	Skapa en skogsmiljö och skogens arter med återvinningsbart material.	Introduktionen sker med hela barngruppen, därefter delas de upp i tre mindre grupper (ca 5 barn)	Återvinningsmaterial som exempelvis: Pet flaskor, toarullar, papper, pennor, lim, sax, naturmaterial, garn, kartong etc.	Barnen ska på ett kreativt sätt få skapa med hjälp av återvinningsmaterial och få erfarenheter av återbruk.	Lärande om naturvetenskap, språkutveckling, matematik, teknik och konstruktion, samarbete, turtagning, problemlösning, kreativitet.
Händelse 2: Del 1: Någon har skräpat ner våran skogsmiljö Del 2: Vi gräver ner en planka med diverse föremål	Del 1: Vart kommer skräpet ifrån, vem har lagt det där? Del 2: Vad händer med skräpet om det får ligga kvar i miljön?	Del 1: Barnen får studera den nedskräpade miljön och diskutera och reflektera runt nyckelfrågorna. Del 2: Vi startar ett experiment där vi sätter fast plast, kartong, glas, konservburk och bananskal på en planka. Vi gräver ner den.	Vi arbetar i smågrupperna.	Plankor, spik, hammare, lim, spadar, bananskal, glas, konservburkar, plast. (Vi pedagoger lägger in ”skräp” i skogsmiljön)	Reflektion och diskussion tillfällen samt möjlighet till att följa en nedbrytningsprocess. Arbeta utefter en naturvetenskaplig metod.	Lärande om naturvetenskap, nedbrytning, språkutveckling, matematik, teknik, samarbete, turtagning, problemlösning
Händelse 3: Tillsammans städar vi bort skräpet från vår miljö och besöker en återvinningstation.	Hur kan vi ta hand om skräpet? Vad händer med skräpet med  när vi slängt det på återvinningsstation?	Vi plockar upp skräpet i vår skogsmiljö och går till en återvinningsstation. Vi sorterar skräpet och reflekterar kring vad som händer med det sedan.	Vi arbetar i smågrupper	Skräp av diverse återvinningsmaterial samt påsar att frakta det i.	Sortering och återvinning.	Lärande om återvinning, sortering, problemlösning, ansvar och respekt för sin miljö.
Händelse 4: En fågel är hungrig.	Vad äter en fågel? Hur kan vi hjälpa fågeln så att den får mat?	Vi diskuterar och reflekterar. Sedan så bygger vi fågelmatare utav mjölkkartonger.	Vi arbetar i smågrupper	Mjölkkartonger som de får dekorera med befintligt material, sax, snöre, mat till fåglarna.	Fågelmatare	Teknik och konstruktion, problemlösning, kreativitet, naturvetenskap.
Händelse 5: Del 1: Sista uppgrävningen av plankan.	Del 1: Vad har hänt med skräpet?	Del 1: Vi gräver upp vår planka och reflekterar.	Vi arbetar i smågrupper	Spadar	Reflektion och diskussion tillfällen samt möjlighet till att följa en nedbrytningsprocess. Arbeta utefter en naturvetenskaplig metod.	Lärande om naturvetenskap, nedbrytning, språkutveckling, matematik,
Händelse 6: Avslutning: Del 1: Vi får besök av kommunens miljösamordnare Del 2: Barnen återgår till sin skogsmiljö. De tar farväl och berättar vad de har lärt sig.	Vad händer med skräpet som vi har lämnat på återvinningsstationen?	Del 1: Kommunens miljösamordnare visar bilder, filmer och berättar för barnen om återvinning samt svara på frågor. Del 2: Barnen berättar för karaktärerna vad de lärt sig om återvinning och återbruk. Sedan tar de farväl.	Helgrupp	Inget specifikt material behövs.	Återvinning och återbruk. Reflektion kring sitt eget lärande.	Lärande om återvinning och återbruk. Reflektion kring sitt eget lärande, turtagning,

Påväg i planerandet

Nu har vi kommit på en grund för vår Storyline. Den kommer utspela sig i nutid och miljön kommer att vara i skogen. Vi har skapat två huvudkaraktärer i form av två stenar som heter Rock och Stoney. Vi kommer även få stöta på djur samt olika återvinningsmaterial. :)

Efter planeringen kommer vi övergå till att författa berättelsen.

Då var vårt arbete igång. Vi har planerat att ses
V.51 Tors 22:e 9-15
V.52 Tors 29:e 9-16
V.1 ons 4:e 9-16
V.2 Tors 12:e 9-16

Vi tyckte att dessa datum var passande eftersom att vår handledare kommer att finnas tillgänglig vid dessa tider,  vilket kan underlätta vårt arbete om vi skulle behöva hjälp med planeringen.

Planering

Här sitter vi och planerar vår Story line.

Tjoho!! Nu är vi igång. 😊